Blank

De här senaste dagarna har absolut inte varit de bästa i mitt liv.



Det är tillbaka. 
det som kommer med några års mellanrum,
men som alltid kommer tillbaka.
Det är ett löfte.
Jag försöker alltid komma ifrån det,
gömma mig så gott det går.
Men enda gången jag klarar att gömma mig är när jag inte borde.
Gömmer mig från vardagen jag måste leva med,
gömmer mig från människor jag vill leva med,
gömmer mig från tankar jag måste hantera.
Jag tar emot dig med öppna armar som vanligt.
Jag håller dig kvar mot min vilja.
Jag bekämpar dig imorgon med ett samtal,
och med ett besök jag gjort alldeles för många gånger.
Allt jag vill är att bli som förr.



Ni finns alltid där.
Jag uppskattar det så mycket men visar det alltid för lite.
Ni var där förra gången,
och gången före det,
och gången före det,
och gången före det....
Under det känslokalla skalet innan
under sömnlösheten under tiden
under tårarna efteråt


 

Mamma & Pappa
Sandra
Therés

 
Natten till i lördags var det fem år sedan.
Fem år sedan du tog det som var mitt
Fem år sedan du fick mig att börja leva fem meter under jord
Tro inte att jag glömt
Tro inte att jag nånsin kommer över det
Men lita på att du inte påverkar mig längre
Jag har fått min bekräftelse
Du har fått ditt straff



DU borde aldrig ens få titta på något som gör dig berusad igen
Du är pinsam!
Allt du sa och gjorde fick mig att vilja gömma ansiktet i min sjal
Dina lögner
Dina bortförklaringar
Dina ursäkter!?
Är ungefär lika mycket värda som dina åsikter.
Och att du ens kan inbilla dig att bara för du säger förlåt så är allt ok?!
"Är du sur? :( Hoppas det här inte kommer emellan nåt"
WHAT?!
DU blev historia innan du ens hann bli nutid.



Tro aldrig att jag blir rädd för dig



Välkommen till ännu en sömnlös natt i Charlottenberg

Blankt
.

.

.

.

.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback